06.05.2021
OM DLBCL
ÄR DU ANHÖRIG TILL NÅGON MED DLBCL?
När en närstående får diagnosen dlbcl kommer det också att få en stor inverkan på ditt liv som anhörig. Att vilja hjälpa är en naturlig känsla, men ibland kan det vara lite svårt att veta hur man gör det på bästa sätt.
Vissa är rädda för att tränga sig på eller oroar sig för om de kan ställa frågor. Tänk om din närstående absolut inte har lust att tala om det? Medan du känner ett desto större behov att göra det?
Många som får en allvarlig diagnos uppskattar omtanken och att få frågor om sin sjukdom. För somliga kan det till och med vara en stor lättnad att tala öppet om vissa saker som kan kännas tunga att bära på egen hand. Andra reagerar genom att sluta sig och förneka allvaret.
Under alla omständigheter är det viktigt att förklara att personen med DLBCL alltid är välkommen till dig. I det avseendet kan det vara en bra idé att du bekantar dig själv med sjukdomen.
Du kan läsa om DLBCL här
Det kan kännas svårt att vara anhörig
Som anhörig till någon med DLBCL är det naturligt att uppleva ångest och oro, eftersom det invanda vardagslivet kan komma att förändras på ett påtagligt sätt. Kanske kommer det nu att till stor del präglas av upprepade samtal på sjukhuset, behandlingar och planering av vardagen. Som anhörig kommer du förmodligen också att upptäcka att du måste ta mer hänsyn än vad du varit van vid. Det kan mycket väl kännas som om du försvinner lite under processens gång, eftersom du oftast prioriterar den sjukas behov framför dina egna.
Som anhörig kan det finnas många olika sätt att hjälpa den sjuka personen på.
Ta väl hand om dig själv
Det är därför viktigt att du har en realistisk syn på dig själv avseende den hjälp du kan erbjuda. Alla har olika åtaganden i vardagen. Därför har du heller inte alltid möjlighet att hjälpa till i den utsträckning du skulle kunna önska. Och det är helt okej. Vissa kommer också att uppleva att ångesten för att förlora personen med DLBCL tar så stor plats att man omedvetet kommer att dra sig undan.
Råd till dig som anhörig
- Ta inte på dig mer ansvar än du mäktar med
- Sätt dig in i sjukdomen och behandlingsmöjligheterna. Det kan dämpa ångesten
- Fatta inga beslut på den sjukas vägnar, utan samtala gemensamt om vad som behövs
- Tänk på att du är ett viktigt stöd. Ta därför väl hand om dig själv så att du har överskott till att ge omsorg
- Låt inte ditt eget liv stanna upp. Kom ihåg att fortsätta ditt dagliga liv och prioritera goda upplevelser i vardagen
Så här ger du bäst stöd
Som anhörig kan det finnas många olika sätt att hjälpa den sjuka personen på. Vissa kanske behöver regelbundna telefonkontakter, medan andra kan behöva hjälp med praktiska uppgifter i hemmet som städning eller matlagning. Ibland kan det också kännas tryggt för den som har DLBCL om en anhörig följer med till läkarbesöket eller sjukhuset.
Som anhörig respektive DLBCL-patient har man olika utgångspunkter inför samtalet med läkaren och därmed också olika frågor som man vill få besvarade. Det kan också finnas information i samtalet som en DLBCL-patient inte uppfattar, kanske för att man befinner sig i ett chocktillstånd eller inte riktigt förstår. Det är just i sådana sammanhang det kan vara riktigt bra att ta med en anhörig till de medicinska konsultationerna. Då finns det fler öron som lyssnar och ni kan komplettera varandra med frågor under samtalets gång.
FAKTARUTA
Så här kan du hjälpa
- Följ med på samtal med läkaren eller till sjukhuset
- Lyssna och ställ frågor
- Erbjud din hjälp med praktiska uppgifter som t.ex. matlagning, städning, barnpassning, husdjur eller bilkörning
- Skapa goda stunder i vardagen
- Hjälp till med att påminna om medicinen
- Var uppmärksam på förändringar i sjukdomsmönstret, biverkningar osv.
Tänk på att det som fungerar för andra inte nödvändigtvis fungerar också för dig. Det handlar om att erkänna att det är en process som kan ta tid. Om personen med DLBCL genomgår en tuff behandling, är det viktigaste av allt kanske att du finns nära. Under andra perioder bör du i stället prioritera att göra något bra för dig själv och ge dig själv ett andrum. Du kan få fler råd för att hantera vardagen som anhörig till någon med cancer här.
